Är det mig det är fel på, eller ta det så här lång tid för alla? Outfiten måste vara perfekt! Du vill inte försvinna i mängden och är inte fotomodell… | NADIAKANDIL

Är det mig det är fel på, eller ta det så här lång tid för alla? Outfiten måste vara perfekt! Du vill inte försvinna i mängden och är inte fotomodell…

Skrivet av Nadia, 17 februari, 2014 · Kommentera 

Jag kommer att swisha förbi D-dagen i detta inlägg som om det vore en helt vanlig fredag. Är rädd att om jag väl börjar skriva om D-dagen kommer jag framstå riktigt bittert.
Och det hade ju varit förödande för er som faktiskt tycker att D-dagen är mysig.
Det som faktiskt fick mig på bättre humör, var videon hos Manrepeller.

Över till något annat, nämligen fredagsstassen.
Hur lång tid tar det för er att göra er klara?

Se detta som mitt försök att undersöka om mina vanor är normala eller om jag kanske bör se över mina rutiner. Jag menar att när jag väl vet vad jag ska ha på mig är det inga problem, men mina problem kommer i det inledande stadiet.

Nu vet jag till exempel att jag ska iväg på en ack så fashionable ”AW”. Vad jag borde göra är resa på mig och börja med projekt Klä på dig.
Men jag tänker att jag gör det så fort jag har bloggat klart, kollat Style.com och WWD, vem vet jag kanske hittar inspiration på någon av streetstyle-sidorna. Och så hamnar jag i samma dilemma som alltid.

Jag är annars väldigt effektiv, till exempel på morgonen, fram tills att jag ska klä på mig. Jag hatar att gå hemifrån med en outfit som inte känns helt komplett.
Jag strävar ofta efter någon sorts röd tråd, även om den ofta är väldigt diffus för alla andra förutom mig själv.
Och jag är heller inte en av dem naturligt snygga och chica människor som kan slänga på sig vad som helst. Om jag säger så här ”model-off-duty” looken fungerar extremt dålig på mig.
Jag tror att om den ska funka måste man faktiskt vara uttalat fotomodell, eller se ut som en.
Inte heller kan jag komma undan med en look som bara är ”klassisk”. Jag försvinner i mängden.
Och kamerakåt attention-whore som man är kan ni ju själva förstå att det fungerar väldigt dåligt.

Därför slutar det ofta med att jag på liv och död måste vara perfekt klädd, innan jag möter omvärlden. Ofta har jag klara outfits, planerade i huvudet.

Har ni också det förresten? Eller är detta också något jag borde undersöka?

Om jag har en sådan planerad outfit, som jag inte redan har använt och om vädret samarbetar, är mina rutiner helt smärtfria.
Problemet uppstår när jag har slut på idéer och upptäcker det när jag de facto ska klä på mig.
Eller när jag har en tänkt outfit och det inte ser så fantastiskt ut som i mitt huvud.
I mitt fall upptäcker jag detta fem eller tio minuter innan jag måste gå.
Det slutar då med att jag i panik springer mellan garderoben och helkroppsspegeln flera gånger. Nu har jag dessutom insett att jag är sen, hjärtat i halsgropen och helt svettig. Fortfarande halvt påklädd.
Nödlösningen, blir ofta en variant på model-off-duty och som sagt det funkar bara inte.

Är detta något som känns igen?

”Model-off-duty” Freja Beha Erichsen
”Klassisk look” Capucine Safyurtlu